Manifestation mot rovdjurspolitiken igår tisdag.
Vi var c:a 1500 som manifesterade mot den obefintliga förvaltningen av varg i Skandinavien. Arrangörer var Svenska Jägareförbundet och den norska motsvarigheten. Från Sveriges sida deltog, Lennart Johannesson, Sköld och några till. Evenemanget var bevakat av minst 3 tv-team som jag såg, och ett antal tidningar som fotade och gjorde intervjuer. Norge står inför ett stortingsbeslut i sommar om vargförvaltningen och frågan är politiskt glödhet just nu. Roligt att så många från båda sidor fanns med så det blev en massiv demonstration. De som höll anföranden refererade en delvis sorglig historia med många tappra försök och goda beslut utifrån sakkunskap och verklighet, men tyvärr har det inte varit möjligt att genomföra dem eftersom olika s.k. naturorganisationer (ex WWF, Naturskyddsföreningen) har getts makt att systematiskt sabotera via diverse dribblanden och överklaganden. Den som inte är drabbad själv av hur det är att leva med varg i sin omgivning är lätt offer för en romantiserad, känslomässig och faktabefriad föreställning om detta djur. Nuvarande regering har inte orkat sätta ner foten för att få till långsiktigt hållbara lösningar på vargförvaltningen i Skandinavien. Det är totalt kaos för närvarande. Man har låtit frågan fastna i en juridisk cirkus och vargstammen förökar sig fritt vilket inte är möjligt att fortsätta med.
Morokulien är ett begrepp som skapades av tv-profilen Lennart Hyland på sin tid. Det skulle bli ett område på gränsen mellan Sverige och Norge och det byggdes ett hus precis på gränsen. Det är museum idag och konferenslokal. Moro är det norska ordet för roligt, liksom det svenska kul. Morokulien är en mix av de båda.I bakgrunden ses monumentet över samhörigheten mellan de bägge länderna. Vi fick en fin tur genom det värmländska landskapet på vägen hit och hem igen. Själva landskapet är vackert och ibland passerar man vackra väl underhållna hus på den områden som varit en rik jordbruksbygd, typ Adolfsfors herrgård. . Men emellanåt så passerar man byar där husen är ledsamt säckiga och nästan rasar ihop i brist på underhåll. Någon har bara glömt eller övergett. Det finns en hel del rostiga kvarlämnade maskiner och fordon; typ lastbilar, grävare, bussar, bilar, traktorer. Det är lite ledsamt att se, ingen har ens orkat ringa en skrotfirma för att bli av med dem. Men som sagt en fin tur blev det.
Kommentarer
Trackback