Lite om skolan i Finland!

Jag var ju alltså på en fortbildning i Karlstad om hur man organiserat skolsystemet i Finland. Och kort uttryckt så är det så här ungefär, med reservation för att jag kan ha fattat något fel:
 
Gymnasieexamen är det första nationella provet, lika för alla. Innan dess litar man på att lärarna är proffs och jobbar mot läroplanerna och kursplanerna på ett bra sätt (föreläsarens ord!). Gymnasiebetygen är grunden för universitetstudier. Gymnasiet är enbart teoretiskt gymnasium, sen finns yrkesskola för dem som vill utbilda sig till ett yrke direkt, ungefär som tidigare i Sverige
 
Eleverna bedöms från åk 1. Kryssbedömning de första åren, från åk 4 sifferbetyg. Sifferbetygen är i skala 1-10 där stegen 4-10 är godkända.
 
Man bedömer även ordning o uppförande.
 
Få invandrarbarn i Finland, på föreläsarens  skola 5 elever av 240. Men i svensktalande Finland finns ändå ett språkdilemma;   eleverna också måste lära sig finska, men minns inte vid vilken ålder det startar.
 
Lärarna har undervisningsskyldighet 24 veckotimmar och samplaneringstid 3 klocktimmar per vecka . I övrigt är arbetstiden fri och kan göras hemma eller på skolan.  (Ungefär så hade vi det också i Sverige på den tiden vi toppade PISA-mätningarna!! Undrar om det betyder nåt???) Om det bedöms att en elev har behov av extra träning kan klasslärare eller annan lärare  ge extra undervisning före eller efter skolans slut mot extra betalning. I övrigt så får elever med behov av särskilda insatser stöd enligt en trestegsmodell.
 
Läraryrket har hög status i Finland. Söktrycket på lärarutbildningarna är hårt, man kan endast anta 10 % av dem som söker. (Vågar inte ens tänka på jämförelse med Sverige där platserna för lärarutbildning inte ens fylls! Suck!)
 
Beslutsvägarna är korta och skolan bestämmer  rätt självständigt om insatser för enskilda elever eller grupper av elever. Föräldrarna får info men har inte så stora möjligheter att stoppa något. Och det har heller tydligen inte varit ett önskemål (enligt föreläsaren!).
 
Det finns inga krav på omfattande dokumentation om eleverna annat än i speciella fall. Man litar på lärarnas insatser (återigen föreläsarens ord).
 
Det finns ett mattetest som man använder; Lukimat och det är omfattande, utformat att passa olika nivåer. Finns gratis på nätet även på svenska. I övrigt så använder man flera läs - och skrivtest som vi också använder på min skola: H4, H5, Läskedjor, Meningskedjor, DLS,
 
På den aktuella skolan med 240 elever så finns tre speciallärare och de har fullt upp enligt föreläsaren.
 
 

Kommentarer
Postat av: Marie

Intressant! Tack för den redogörelse av föreläsningen. Jag har länge velat ha lite inblick i hur Finland arbetar eftersom det görs så många jämförelser med dem.

Spontant tycker jag att det låter mycket klokt och en väg att slippa sönderstressade och pressade lärare.

Svar: Ja, man inser att det är ingen slump att Finland har bra resultat i sina skolor. Bästa inslaget är nog ändå att lärare slipper bli så misstänkliggjorda med en massa dokumentation och en orimlig arbetsbörda med allt annat än undervisning. Och naturligtvis en fördel att man kan välja ut de bästa sökandena. Den praktiska delen av lärarutbildningen genomfördes på statliga övningsskolor, inte var som helst.
Inga Magnusson

Postat av: Lena

Tack Inga! Finland fungerar tydligen som Sverige gjorde fram till Lgr 69 och innan G.P. förstörde det mesta.
Undrar om vi någonsin kan komma tillbaka till vår gamla standard.
Vilken utbildning vi kan ge de 35.000 nya elever, som kom hit under förra året? Hur har man tänkt utbilda de 100.000 lärare som fattas?
Jag blir mörkrädd, när jag tänker på det.

Svar: Ja, det är ett otroligt mörkt perspektiv och inget ljus i tunneln. Vi som har upplevt de bättre tiderna när vi hade möjligheter att lyckas med undervisningen kan bara sörja.
Inga Magnusson

2016-03-25 @ 11:25:46
Postat av: Znogge

Intressant att få ta del av hur skolan är uppbyggd och organiserad i Finland. Helt allmänt kan man väl konstatera att sedan avkommunaliseringen av skolan har det gått på ett och samma håll. Även antalet intagna till lärarutbildningen säger en hel del om vilken grundkvalitet som finns hos lärarna. I Sverige är det rena katastrofen med förberedande kurser och annat... Ja, det finns mycket att skriva om detta!

Svar: Ja det är trist att vi mest verkar ha onda cirklar och ingen vågar göra förändringar åt rätt håll.
Inga Magnusson

2016-03-25 @ 12:24:40
URL: http://znogge.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback