Surt sa räven om rabarberna
Ingen kan som Karin Brunk Holmqvist beskriva det trötta vardagsgnatet men också vardagsömheten i ett gammalt slitet förhållande. Hon hittar tonen exakt, det där smågnabbandet som fyller upp tystnaden och tomrummet, vardagskontroverser som inte är stora men som man förstår har pågått i decennier. Hon gör lite karikatyr förstås för att få det hela tydligt och det hade hon kanske inte behövt. Ibland blir huvudpersonerna beskrivna som nästan enfaldiga, vilket nog inte är avsikten, de tappar i trovärdighet.
Handlingen kretsar kring ett koloniområde med skvaller och förvecklingar bland några par i övre medelåldern / yngre ålderdom. Som kontraster är inlagda ett mc-gäng med idel snälla och omtänksamma medlemmar och en fal kvinna med fuskbröst.
Det blev lite märkligt med läsning av den här boken parallellt med Jan Guillou och Zlatan. Alla tre författarna håller sig till att beskriva vardag och mycket konversation i sin klass, Guillou det omständliga konvenansfyllda språket i övre överklassen, Zlatan det tuffa korthuggna provocerande Rosengårdsspråket, Karin det skvallriga här-och-nu-språket i äldre arbetarklass. Kontrastverkan blir häftig kan jag säga.
De första böckerna jag läste av den här författarinnan, Potensgivarna och Sirila män sökes tyckte jag var underhållande i sin skarpa teckning av vanligt folk i tidig ålderdom. Den här boken var lite mer tröttande att läsa, kanske för att greppet känns igen och inte tål att upprepas, kanske är Karins skildring elakare den här gången, mer av karikatyr, inte skriven med glimten i ögat eller ömhet, utan mest utlämnande elakhet. Jag är osäker på varför jag inte tycker om den här boken när jag tyckte om hennes tidigare. Jag läser nog ingen mer Karin Brunk Holmqvist - bok.Kommentarer
Postat av: Gunnel
Jag har tyvärr inte läst något av den författaren. Det som jag fastnade för var bokförlaget Kabusa Böcker. Mina farföräldrar hade en gård där och jag har tillbringat mycket tid där. Såg att kontoret ligger i Göteborg, så det är nog bara namnet som härstammar därifrån. Ojojoj, vad jag kände igen lappen i förra inlägget. Ha det bra
Postat av: Gunnar
En författare som jag inte känner till.
Trackback