Inga Magnusson

... gör jag av nederdelarna på den fina vita sparrisen som vi nu får från tyska gäster. Knopphalvan av sparrisen kokar jag förstås genast, den ska ätas färsk med smör eller hollandaise plus skinka. Men nederdelen skär jag i småbitar efter att den skalats, sen  fryser jag in. (Det torra allra längst ner slänger jag förstås i komposten) Sen är det snabbt gjort att vid behov ta upp en påse sparrisbitar, slänga i kastrullen tillsammans med purjo skuren i bitar, hackad gul lök och lite potatis  i små bitar. Det hela ska koka i lätt saltat vatten, bara lite vatten så att de behåller mycket smak, så där fem minuter (koktiden beror på, så man får testa, grönsakerna ska vara lite al dente). Sen tar jag upp en del av grönsakerna och lägger på en tallrik bredvid. Innehållet som är kvar i kastrullen mixas,  blandas med lite mer vatten och hönsbuljong till lagom smak, får ett uppkok och blandas till slut med grädde eller sojagrädde till önskad  smak.  Soppan har nu lagom konsistens, hettas upp och hälls upp på tallriken. Över soppan strös de hela grönsaksbitarna som togs undan tidigare,  samt gärna hackat hårdkokt ägg.

Vitsen med att låta grönsaksbitarna koka i lättsaltat vatten istället för i buljongen, är att de när de som  till slut hamnar i soppan i hela bitar har en god grönsakssmak, inte salt buljongsmak.

Om man inte har vit färsk sparris så funkar det med vanlig grön av god kvalitet. Konserverad eller fryst sparris har jag inte provat men det kanske också går bra.

Ett fruktigt vitt vinpassar till också förstås, kanske ett Kallfelz Rivaner eller något ekologiskt, samt gärna ett gott vitt bröd med skinka  och / eller en smarrig ost på.

Sparrissoppan kan vara förrätt men då utgår lämpligen ägget kanske och som tilltugg passar måhända varm vitlöksbaguette.

Här nedan är det sparrissoppa med till skolan som lunch.