Vargjakt - vem och hur?
Vem får jaga varg när jakten startar 2:a januari och ska vara avslutad 15:e februari?
I Sverige får fällas 27 vargar under vargjakten. Det innebär att man lagt sig i underkant på de rekommendationer som kommit från forskarhåll, 22 - 40 vargar, (30 - 40 inklusive skyddsjakt) för att uppfylla riksdagens beslut om att hysa maximalt 210 vargar i landet. Den marginalen till forskarrekommendationen på upp till 40 vargar, kan användas för skyddsjakt under året eller som buffert om man skulle få en överskjutning på vargjakten. Vargstammens fortlevnad riskeras inte alls genom jakten. Man siktar på att ligga kvar på nivån 210 djur och därmed samma problem som tidigare, men alltså inte större.
Den som ska jaga varg måste ha jakträtt och den rätten är knuten till mark, antingen genom ägande eller genom att man arrenderar / hyr jakträtten av en markägare. Rätten att jaga är i Sverige alltså starkt knuten till markinnehav. Jägaren kan också vara inbjuden jaktgäst och då gäller de premisser som i annars gäller för jaktgäst.
Jägaren måste förstås också ha löst statligt jaktkort och därmed finnas registrerad så som alla jägare är. Detta jägarregister finns hos Naturvårdsverket numera, förr var det hos Jägareförbundet.
Den som har sin jakträtt inom viltvårdsområde måste ha rätt att jaga inom det aktuella området genom att bl.a. ha löst ett för området giltigt jakträttsbevis.
Jägaren, eller vid jakt i jaktlag; jaktledaren, måste dessutom ha registrerat sig för vargjakt hos Naturvårdsverket. Det sker på verkets hemsida eller per telefon. I skrivande stund har c:a 10.000 jägare registrerat sig för vargjakt i Sverige. Det låter många men är ändå en liten andel av den dryga kvarts miljon jägare som finns i landet. I Värmland har ett par tusen registrerat sig för vargjakt just nu.
Om marken ingår i viltvårdsområde så sker vargjakten på så sätt som viltvårdsområdet beslutar. För att ett vvo ska kunna jaga varg måste man ha beslutat om det på en stämma. Så nu kan vi få se ett antal annonser om extra stämmor för de vvo som glömde besluta om detta på sin ordinarie stämma. I jaktlag räcker det att jaktledaren är registrerad hos Naturvårdsverket som vargjägare.
Den som jagar på mark som inte ingår i viltvårdsområde, får jaga varg på den egna jaktmarken eller tillsammans med andra markägare i jaktlag för att få ett större markområde att jaga på.
Det är svårt att jaga varg på ett litet markområde så i praktiken kommer antagligen både viltvårdsområden och enskilda markägare att slå sig samman för att kunna jaga över större arealer än man annars gör.
Vapenlicens krävs förstås och för vargjakt gäller vapen av typ klass 1, dvs typ älgstudsare.
Jakten sker som avlysningsjakt, dvs den ska upphöra direkt när kvoten är fylld. I Värmlands fall alltså 9 fällda vargar. Det innebär att den som jagar (inom jaktlag; jaktledaren) är skyldig att en gång i timmen kolla av på en telefonsvarare hos länsstyrelsen hur många vargar som är skjutna så att man kan avbryta direkt.
Åtla, dvs locka till sig varg genom att lägga ut mat, är inte tillåtet. Det är inte heller tillåtet att fälla vilt för att använda det som åtel. Men om det finns kadaver av slaget vilt liggande i skogen så får jägaren passa vid det. Det kan ju vara så att vargar har slagit en älg och förväntas komma tillbaka.
Jägaren är skyldig att vid vargjakt ha tillgång till eftersökshund senast inom två timmar efter en eventuell skadeskjutning så att man snabbt kan spåra upp vargen och avliva den. Hunden ska vara tränad att söka på blodspår eller på varg. Det finns några eftersöksekipage som tränat att gå på varg, men hundar som går på blodspår fungerar oftast också bra.
När en varg har fällts så ska detta anmälas omgående till länsstyrelsen. Kroppen ska ligga orörd tills besiktningsman har kommit och undersökt. Undersökning görs både av kroppen och omständigheterna runt jakten.
Uppdaterat 24/12 När en varg är fälld ska detta anmälas omgående till länsstyrelsen så att besiktning kan ske, men direkt efter anmälan får jakten fortsätta efter ytterligare djur om man så önskar och det finns djur kvar på kvoten. Man behöver alltså inte invänta besiktningen.
Skinnet får jägaren behålla men kroppen ska skickas till SVA för undersökning.
Mot kostnadsersättning kan kraniet skickas tillbaka till skytten kokt, blekt.
Hur går jakten till i praktiken?
Själva jakten går oftast till så att en grupp jägare / viltvårdsområden kommer överens om att jaga varg tillsammans. Vargjakt förutsätter nästan att det finns snö att spåra i. Det är i vargjakt tillåtet att spåra av allmänna vägar med motorfordon för att lokalisera vargspår. Men man får inte köra på skogsbilvägar eller i terräng, endast på allmän väg. När man tror sig veta att vargarna finns i ett bestämt område, så ställer man ut pass-skyttar runt området och hoppas att alla kommit på plats innan vargarna smiter ut. Någon eller några av jägarna följer vargspåret inne i området för att försöka komma inom skotthåll / trycka ut vargarna mot pass-skyttarna. Enligt den erfarenhet man har, så jäktar inte vargarna vid jakt utan håller sig bara något hundratal meter före spårarna. Vargarna går ofta i cirkel för att kunna utröna vad / vem som följer efter, så det kan vara klokt att ha pass-skyttar som står kvar och passar i spårlöpan. De som går på vargspåret kan eventuellt ha ett pejlhalsband med sig. Då kan de skyttar som står ute i passringen se på pejlen var spårarna rör sig. Det kan dels ge bra information om hur vargarna rör sig inom området, dels vara bra för säkerheten i jakten. Detta har visat sig fungera vid vargjakt i Norge och vid skyddsjakt i Sverige.