"TRÄNSCHKÅTTNOSTALGI!
Jag började skolan 1957 och just en "tränschkått" var mitt första fina skolytterplagg. Den var av mycket god kvalitet, väldigt varm och skön att ha på sig och den satt perfekt. Modren hade sytt den förstås men inte av köpetyg utan av ett gammalt herrytterplagg. Det var rätt vanligt på den tiden att man sydde om kläder, eller repade upp sockor och vantar och stickade nytt. Min mamma hade lärt sig hushålla med resurserna och utvecklade den kunskapen till fulländning. Hon odlade mängder av frukt, bär och grönsaker till familjen och de bevarades till vinterhalvåret med alla till buds stående konserveringsmetoder. Vi hade självklart också gris för slakt, liksom kaniner och kalkoner. Och jag lovar, när min mamma tagit vara på grisen så fanns i stort sett bara svansen, öronen och klövarna kvar. Huvudet blev pressylta, fötterna (labbarna) kokades in i gelé, lungorna blev hackkorv, blodet blev blodpudding, tarmarna blev korvskinn, småkött blev fläskkorv, isterband (röktes), hackkorv, köttbullar och malsylta. Detta var från början före frysboxarnas tid och allt måste saltas in eller konserveras.
Hur hamnade jag här nu då? Det var ju trenchcoat det skulle handla om, årets måste-ha-plagg. Kan bara konstatera att det går inte heller. Det här är ju ett lite manligt militäriskt plagg och det kräver en del feminina attribut för att komma till sin rätt på en kvinna, typ långt hår, skönhet, späd kroppsbyggnad, örhängen eller nåt. Eftersom inget av det där går att förknippa med mig så blir det ingen "tränschkått" heller. Synd, det hade varit roligt att gå omkring i en nostalgitripp. Och det är onekligen ett praktiskt plagg.
Jag har skrattat lite åt dina två senaste inlägg...f..låt!
Men visst har du rätt modet är lite mysko, jag gillar faktiskt kläderna som är avskurna under bysten..men när skärningen ligger mitt på brösten så ser man ju inte klok ut!!
Turkos är en vacker färg..inte på mig, men jag har en del turkosa saker i rummet där jag sitter just nu!
Ha en skön dag..kram
Min mormor och morfar hyrde frysfack på Centralföreningen (ända in på 1970-talet), det var vanligt innan frysboxarna. Fast det här kanske är före 1950-talet?
Jag gillar den sortens jackor, har långt hår och örhängen. Men tror att jag behåller min gamla jacka ett år till.
Kappor med knytskärp i midjan är läbbigt! Dessutom är de flesta trenchcoats i så himla tunnt tyg. Tycker inte att det är snyggt heller, så du måste inte alls Inga....
Ninni: Det där med huruvida skärningen hamnar på eller under bysten kan ju också vara en fråga om ålder kombinerat med tyngdlag, eller hur man ska uttrycka det. Det kanske inte alltid blir som tillverkaren tänkt sig.
Evis: Jo då, vi hyrde också frysfack, med djupfrysning för alla (där det norpades en del!) och eget fack med lås. Men det var inte förrän en bit in på femtiotalet. Och även när vi köpte frys så konserverade modren en hel del av gammal vana och även för att det var godare, gröna bönor och vaxbönor exempelvis.
Nina: Det lär jag också få göra och den är inte helt fel heller.
Nike: Fast de jag såg nu och faktiskt provade hade inte knytskärp utan vanligt och det såg prydligt ut. Men det blir alltså ingen.
Har sett vissa exemplar och snitt på dem som är rätt okey faktiskt! Även själva materialet och varianten på skärpet fanns i lite olika stuk,fanns i massa olika färger också. Det som känns trist är att den kommer att hänga på var och varenda kropp denna säsong. Lite tråkigt att ha det alla andra har tycker jag! Ha en skön söndag!
Jag gillar faktiskt inte trenchcoat, inte på mig i alla fall!!! Men jag har hittat en vårkappa (svart Inga:)), typisk Stockholmsstil:)) som går in i midjan! Jag gillar nämligen kläder som gör det och jag är inte förtjust i skärp. Vet inte varför...
Kerstin: Det vill bli så med mode att alla har ungefär samma plagg samtidigt. Tack det samma till Dig!
Noemi: Kan tänka mig att det är snyggt på Dig med en svart insvängd stockholmsstil på Dig!
De flesta gamla konserveringsmetoder var förmodligen mer klimatvänliga än dagens metoder. Gemensamma frysar var inte alls någon dum idé heller. Idén med att förse tätortskök med jättestora frysar är ur energisynpunkt rätt befängd!
Den enda trench jag ägt är min gamla prasselkappa från 1959 eller så. Köpt för egna sparpengar i smyg en eftermiddag när modern jobbade. Hi hi, tänker på Noemi som förfasar sig över 10-åringars ensamma shopping på 2000-talet!
Annaa: En nostalgi-knockout!!! Prasselkappa!! Jag hade också en, en brun en och den prasslade verkligen! Skärp förstås! Det var orange "scarfs" som gällde till den!