APU, Anti Poaching Unit, klantar omkring!

Låtsas nu:

Du är förälder i en småbarnsfamilj och bor på ett litet ställe i skogen rätt långt från närmaste granne. För en tid sedan dödades Din hund av varg. Sedan dess har Du utsatts för anonyma hot från rabiata vargvänner.

En sen kväll  börjar plötsligt Dina  hundar skälla och Du tittar ut. Du får se ett antal ljuspunkter som rör sig i mörkret i terrängen en bit från huset. Barn gråter av skräck och Du blir orolig förstås. Det kommer aldrig någon i skogen nattetid.  Du går ut och upptäcker c:a 8 personer i kamouflageuniformer med dekaler APU på, utrustade med pannlampor och beväpnade med knivar!

Hur skulle det kännas?

En skräckupplevelse för de allra flesta skulle jag tro. Familjen som, enligt artikel nedan, drabbades av detta bor alltså i Rialareviret i Norrtälje utanför Stockholm.  APU är ett uniformerat medborgargarde som bildats för att som man säger skydda vargflocken från tjuvjakt. De består av c:a 60 frivilliga varav 8 stycken lär vara poliser och en till och med poliskommissarie. Det var i alla fall hans bil som var en av de två som fanns med i det här beskrivna sammanhanget enligt familjen. APU startades av en grupp poliser och man har enheter för spårning, underrättelsetjänst osv.

Nu är tiken i Rialareviret borta. Vargar är vana att röra sig mest nattetid och brukar kunna göra det ifred. Det rör sig sällan människor ute i vilda skogen på nätterna. Men i Rialareviret är det alltså annorlunda. Där patrulleras vargarnas hemvist, skogen, regelbundet även nattetid,  kanske i synnerhet nattetid, av APU-grupper. Jag vore inte förvånad om tiken tycker att det känns osäkert att stanna kvar på en sådan plats där det är så oroligt. Om det är så att hon ska dra sig undan för att föda valpar så vill hon nog ha lugn och ro istället och har sökt sig till en annan plats långt därifrån.

Om vanligt folk hade tagit sig före detta nattliga patrullerande så hade man säkert varit anmäld för försök att skrämma bort vargarna.

Logiken i rovdjursammanhang är ofta omvänd. Nu har  alltså eventuellt  APU bidragit till att tiken försvunnit och man slipper få fler vargar i Riala. Kanske förtjänar de en hyllning från de vargdrabbade. En tackannons i lokalpressen vore på sin plats?  I Norrtelje Tidning eller så?

http://www.expressen.se/nyheter/medborgargardet-ska-skydda-vargar/

http://www.jaktojagare.se/aktuellt/polischef-anmal-apu-om-ni-kanner-er-hotade

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/nyheter/2012/Pages/vargtiken-i-rialareviret-misstanks-vara-borta.aspx

P4´s Björn Lindberg, programledare för "Gomorron Stockholm"  tog på sig fantomenkostymen och gick ut och letade men hittade ingen varg. Han är noga med att påpeka att detta har inget att göra med EU- presschefen Eric Degebecks vurm för den vargskyddande fantomen.  ;-) Tilltaget har väckt stor munterhet i Norrtälje.
http://www.jaktojagare.se/fantomen-sokte-rialavarg
http://norrteljetidning.se/nyheter/1.1542280-minst-fyra-vargar-i-riala

Här är länk till hemliga APUs nattliga rädförberedelser.
http://www.antipoachingunit.org/sida2.html

Man använder sig av engelska tuffa uttryck som "No guts - No glory"
"Anti-poaching-unit" (APU), "ranger-team" (= när två eller fler gubbar ur gänget spankulerar omkring i området) , " APU-trackers" ( APU-spårare, benämning på den själva). 

Man håller sig också, efter förebild från kriminella motorcykelgäng, med "hang arounds". En sån stödjande medlem kan man bli genom att köpa t-shirts, muggar och annat med den texten på.  

Förutom dagligt och nattligt patrullerande, spionverksamhet med infiltratörer i bygdens befolkning så sysslar man med nattlig flygbevakning av området och då utrustade med  kameror som kan avläsa rörelser.

Och så poserar man gärna lite bredbent hotfullt med armarna i kors framför en bil med APU dekal på. Den här företeelsen ser ut att enbart ha lockat män. Vad det nu kan bero på?

http://www.vargfakta.se/nyheter/manga-fragetecken-kring-privat-polisklubb/

Herregud, man tar sig för pannan när det gäller cirkusen kring rovdjuren; på EU-nivå, på nationella centrala beslutsnivåer och den här nivån som kan betraktas som en slags  utlöpare av polisiär verksamhet. Den känslomässiga vargvurmen tar sig allt mer absurda uttryck för ett djur som inte på minsta sätt är utrotningshotat och som både människor och natur i Sverige har klarat sig utmärkt utan i minst 100 år.

Kommentarer
Postat av: Herta

Som alltid är det lätt att yttra sig om något om man lever långt ifrån det som kan vara ett bekymmer får några.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback