Inga Magnusson

Man kan räkna årsringarna och se hur gammalt ett träd är. De äldsta i den här traven är så där 80 år. Innan det blev skog på det här området så var det betesmark,  när Rolands pappa var barn. Det var för får och kor. Skogen här är inte planterad utan självföryngrad, vilket innebär att träden har olika ålder.   1977 så gallrades området och man kan se att tillväxten blev bättre efter gallringen, årsringarna blir bredare. Gallring ger mer ljus och utrymme åt träd. Det blir mer grönmassa och trädet växer bättre. Det är  en nödvändig del av skogsbruket.

Det hör skog till Liane, så där 100 hektar tror jag. Den ska skötas förstås med röjning, gallring, avverkning och plantering. Roland gör en hel del själv varje vinter, men just avverkning av ett område kan vara bättre att leja bort till skogsföretag, eftersom de har maskiner. Skogsbruk  handlar dels om ekonomiskt långsiktighet, dels om miljötänk. Skog växer i bortåt 80 - 100  år och är alltså något man sysslar med på lång sikt. Man måste balansera utgifter och inkomster från skogen på ett vettigt sätt och över generationer. Plantering och röjning är bara arbete/  utgift, gallring går ofta jämnt ut / ger liten inkomst medan avverkning kan ge en inkomst.

 

  Miljötänket handlar om att skogen tar upp det vi vill bli av med i luften medan den växer

Skogens förmåga att binda koldioxid är klart positiv för klimatet.

Totalt sett binder den svenska skogen upp emot 140 miljoner ton koldioxid varje år – i stammar, rötter, grenar, barr och löv. Det är dubbelt så mycket som de svenska utsläppen av koldioxid.

.  Sen när den har slutat växa så bidrar den inte längre till en bättre luft för oss. Då är det ur miljösynpunkt bättre att avverka och plantera nytt som får ha god effekt framöver. 

 

Just nu körs det ut virke från en liten avverkning på Liane, inget stort kalhygge, bara några få hektar färdigväxt skog. Det väntades med utkörningen tills det var fruset i marken så vi slapp få stora körskador i området. 

 

Jag pratade med mannen som kör den här maskinen för att ta reda på vart Liane-skogen tar vägen sen. Jag trodde ju att pappersvirket skulle gå till Gruvön i Grums där man saknat virke för sin produktion kunde vi läsa om i NWT för ett tag sen. Man förlorade stora pengar på virkesbrist. Men icke. Det är marknadskrafterna som råder så granmassan går till norska Halden, tallmassan till Billingsfors, timmer dels till Hilmer, dels  via tåg till södra Sverige. Hoppas jag minns rätt nu och inte har blandat ihop nåt. 

 

Det är i alla fall jäktigt med skogsmaskiner nu när alla vill ha utkört, det jobbas vardag och helgdag. Många duktiga småföretagare håller på med sånt här i skogrika Värmland. 

 

Och rör o rännor! Hela paketet skickas upp på ställningen vid magasinet. Ett varsamt precisionsarbete styrt av handrörelser som är magi för oss som inget begriper.;-)) . Roland och Erik tar emot. 

 

Fantastiskt väder har vi haft idag. Det började i morse med lite frost och fin soluppgång. I solen var det varmt under dagen, så jag  plockade bort vinterståndare nere på Liane i solgasset och kapade buskar och rensade runt vårdträden. Det gick inte att vara inne och putsa fönster i det vackra vädret som jag hade tänkt. Grovtvätt har jag gjort i alla fall med en del bäddmadrasser och täcken. Bra tork med lite vind och mycket sol. Sen får tumlaren göra resten. Och en långpromenad med Seffrin blev det, drygt 3 kilometer. Nu ska vi snart begå ankan! Så spännande. 

Det är vackert på hösten när löven är gula, organge och röda. Det är ett färgskådespel när solen skiner.  Men nu är det förstås, som alltid, slut när höststormarna sätter in och blåser bort lövverket. Kala träd har också sin tjusning men det låter vänta på sig ett tag. Och visst märks det att det är höst, på måndag börjar älgjakten här. Men redan under helgen kommer de första jaktgästerna.Det blir liv och rörelse i bygden. Barnen är lediga från skolan under älgjaktsveckan, en tradition sedan länge. Egentligen är det samma lov som andra kommuner har i skolorna vid Allhelgona, som höstlov.

 

I kväll ska vi till goda vänner och äta något jag tror vi aldrig ätit förut; anka. Det ska bli spännande och jag ska ha med förrätt enligt önskemål från värdparet. Vi gläder oss åt att ha flera goda vänner som är matglada, det blir trevliga sammankomster. Dagen annars idag blir fylld med grovtvätt, sånt som behöver solsken för att torka, strykning, kanske något fönster till puts och någon timme jobb vid datorn. Och något gående med tax. 

Det blir nya vindskivor på magasinet också, vita sådana. Nya taket kommer att gå ut lite längre från väggen än tidigare. Och sen blir det vita knutbrädor. Här håller Roland på med vindskivorna. Han har målat dem andra gången idag från ställningen. Det ska bli vita rännor och stuprör också tror jag. 

 

 

Ställningen kom opp igår och nu börjar Evert, Erik och Roland med själva taket. Trävirke  som skickas upp är sågat från egen skog, en skön känsla att bygga på egna hus med det. 

 

Idag kom ställningarna och ställningsbyggarna. Det måste man ha för att bygga så högt som detta. Och vem som helst får inte bygga ställning längre, det krävs licens. Bra för säkerheten. Sen ska man inte ha fördomar om vad kvinnor orkar och inte orkar. Två av tre byggare var alltså kvinnor och de jobbade på flitigt med det här tunga arbetet. Och de höll på en bra bit längre än en vanlig arbetsdag! Heder åt tjejerna (och killen förstås!)

Det har aldrig hänt förut, bara två har det varit. Nu svischade Rasmus runt med  maskinen och den tar massor av gräs på en gång, lägger det dessutom prydligt i en rad mitt i så att det blir lätt för nästa maskin som ska ta opp det hela. 

Känns bra att de får en fin sommar här på Liane - Prästgården med stora ytor att röra sig på, bra bete och nära till sjön för vatten. Tog bilden häromdagen och de är ett fint inslag i omgivningarna. Tyvärr är det långt mellan nötdjursbesättningarna numera och längre lär det bli. Jag hör till dem som håller tummarna hårt för att vi ska kunna ha kvar en svensk matproduktion med eller utan EU-medlemskap. 

 

Igår mändag blev det ogräsbekämpning på Liane. Jag fick snabba mig mellan den hårda vinden och regnet. Det var någon timme där emellan som var både vindstilla  och torrt. Ogräset på Liane försöker jag ta död på med hjälp av den här brännaren, gastub med ett rör. Vill inte använda bekämpningsmedel eftersom barnbarnen ska vara där i sommar. Jag hann även krafsa lite i rabatterna och få bort det värsta. Det torra i buskarna fick sig också en duvning.  Det får duga även om det finns mer att göra. Roland satte upp den nya vimpeln och röjde gräs som inte robot-Einar kommer åt. Om någon vecka drygt så ska det vara fullt ös här med glada hopp och skratt.

 

I kväll ska vi ha grillknyte på stenen i sjön med goda vänner. Det ska bli roligt. 

 

 

Det finns massor av gräs på Liane som behöver klippas och hållas nere under sommarhalvåret. Inköp av en sån här maskin (jag vet inte ens vad den heter! Ha Ha...!)  har varit på gång länge, men nu blev det allvar. Första provrundorna är gjorda. Funkar jättebra! Gräsröjare kanske???

 

Vi har just ringt och sjungit för en närstående som fyller år och så ska vi förbereda grillning här på altanen med två goda vänner som just kom till sitt hus. Det blir svensk fläskfilé och hemgjord bratwurst.  Och sallad från pallkragen vid altandörren! Vi har riktigt fint väder med så där + 20 grader. 

 

Idag tisdag hamnade lekstugan på plats på Liane och Roland lade på taket.

 

 

Gamla höhissen är väldigt användbar ibland, lyfter ju tungt. Skulle en gång i tiden fixa hela hövagnslass i nät. Nåt ton så där om jag minns rätt. Upp på fyrhjulingens kärra.

 

 

Fast inte av sig själv förstås. Roland är där i stort sett varje dag och jobbar. Det är mycket jobb med att bygga ett hus, antingen det är stort eller litet. Momenten är desamma. Veranda och lite mer färg och klart för tak, fast pannorna kommer inte på förrän den är på plats. Just nu kollar vi var den passar bäst i trädgården på Liane.

 

... lever också ett härligt sommarliv  på Liane - Prästgården. Här betar och badar de bredvid badplatsen i Signebyn. Så här skulle alla djur få ha sin första tid i livet innan själva produktionen tar vid.  Senare på kvällen gick de ut, rymde helt enkelt genom att promenera ut i vattnet och gå runt stängslet. En massa snälla människor med Daniel i spetsen motade dem tillbaka igen. Daniel och Roland lagade stängslet och sen kom arrendator Olle och fixade till det.

 

Idag tisdag nationaldag har vi varit på firande i Årjäng. Mer om det imorgon på bloggen och på facebook.