Ett fynd i döstädningen som rörde till tårar!
Jag trodde inte mina ögon, men under några gamla sladdar låg tre bortglömda brev! De var från min mamma som skrev dem till mig 1973, första våren som jag bodde i Årjäng. Då var jag 23 år och hade jobbat mitt första läsår här. Jag hade inte bott i föräldrahemmet på flera år då men det var första gången jag flyttat så långt bort, 20 mil. Och här blev jag ju kvar. Vi sågs inte så ofta och ringa var dyrt, särskilt om det var rikssamtal. Så vi skrev brev till varandra. Brevportot då var 75 öre ser jag. Mamma var 56 år när hon skrev detta och bodde kvar i mitt föräldrahem tills hon var 76 år, de sista åren ensam. Då flyttade hon hit och bodde nära oss tills hon gick bort, då var hon 93 år gammal.
"Jag måste få prata med Dig fast det blir per brev. Vi har ett underbart väder här idag, sol, varmt och lugnt, så nu spricker och växer det i naturen, men oj vilket vinterväder vi hade i början av veckan, snö 10 cm, hagel och regn och kall blåst, men sånt hör ju till april..."
Visst trillade tårarna när jag läste breven från min mamma som "måste få prata med mig" och om mina föräldrars liv på 70-talet, 40 år sedan. Det handlade mycket om natur, väder och djur, sånt som betydde mycket för dem. Och så förstås om vardagssysslor med bakning, innanfönster och vårstädning. Jag slås av hur positiv min mamma var i de här breven. Det finns nästan inget hon klagar på utan nöjd och glad åt allt runt sig. Ändå vet jag att allt inte var bara glädjeämnen, men hon var levnadskonstnär, kunde liksom aktivit välja ut att fokusera på det som var gott. Och på många sätt skapade hon det liv hon ville ha, valde medvetet. Det var klokt. Så blev hon över 90 år också och klar i huvudet utom de allra sista åren då det snurrade lite.
Handstilen vårdade mamma, ville det skulle se snyggt ut när hon skrev. Och hon skrev mycket brev, hade en krets av vänner sedan barndom o ungdom som hon brevväxlade med. Dessutom var hon noga med dagboken varje dag.
Jag kommer att läsa de här breven om och om igen, stryka försiktigt med handen över texten och minnas
Kommentarer
Postat av: Znogge
Vilken skatt att finna <3
Svar:
Inga Magnusson
Postat av: Veiken
Oh så rörd jag blev, ett fantastiskt fynd från det förflutna......
Svar:
Inga Magnusson
Trackback