"Vad gör en bank?" = Sommarens rysar-läsning!

Jag har länge varit förundrad över att vi låtit banksystemen få så stor makt över  världen. Och nu menar jag inte mitt bankkontor, lilla Västra Värmlands Sparbank, för det är jag väldigt nöjd med och Cervenka framhåller också de små sparbankerna som exempel på god bankverksamhet.  Men jag menar de stora bankerna i världen. Sammantaget styr och ställer de som de vill, rätt oberoende av vad de enskilda staterna beslutar. Om jag ska ta ett exempel i närtid så är det när Nordea genom att hota med flytt till Finland  aktivt ändrar regeringens förslag på bankskatt. 
 
Andreas Cervenka är ekonomijournalist och skriver initierat om vilket inflytande banksystemet har över oss alla, i stort och smått. Han är också fascinerad över att vi lämnat över så mycket makt till bankerna och samtidigt förutsätter att de är ansvarsfulla. Tyvärr visar exempel gång på gång,  att  den här verksamheten styrs  i hög grad av kortsiktigt vinstintresse. När det det sen  svajar så måste staten  gå in med skattemedel och rädda det hela så att inte samhällsekonomin kraschar. 
 
Om man vill läsa litteratur som skrämmer så kan man välja deckare förstås, men den här boken duger också bra om man vill ha läsning som sänder kalla kårar efter ryggraden. ;-)). Cervenka skriver inte bara initierat och sakligt utan också lättläst. Han lyckas med bildspråk förklara rätt komplicerade ekonomiska förhållanden så att man förstår.
 
En del  fakta från boken:
 
Svenska banker har växt från 200%  år 2002  till 400 % av BNP år 2016. Sverige är Europas mest banktunga land efter Schweiz. 
 
Globalt sett är bankerna inte längre i huvudsak förmedlare av pengar mellan sparande och lån. De  är tillverkare av pengar, pengar som inte finns egentlgen, bara som en knapptryckning. Varje lån de förmedlar  skapar luftpengar.
 
Om alla sparare på en gång vill ha ut sina pengar så kommer de att finna att endast en bråkdel av dem existerar i verkligheten. I Sverige med så många och höga lån till privatpersoner har mycket luftpengar skapats.
 
De lokala sparbankerna, typ Västra Värmlands Sparbank, framhåller Cervenka som de enda som har en vettig verksamhet, men de har tyvär bara så där 8 % av marknaden
 
Bail - in är en regel som anammats av hela EU och sedan 2016 även av Sverige. Det betyder att staten inte ska in och rädda banker som hotar gå i konkurs, (så som Sverige gjorde när Swedbank schabblat i Baltikum) utan pengarna ska istället tas från aktieägare och från dem som har sparpengar i banken. Därmed ska bankerna bli mer sansade och ansvarsfulla än förut är tanken. Det är bara det att det redan finns undantag i Bail -in. Angela Merkel har redan räddat Deutsche Bank och i Sverige finns en fond på 40 miljarder redo att rädda krisande banker. Och den består till större del av statliga pengar. Det blir skattebetalarna och pensionsfonderna som får rädda bankerna och det vet bankerna. De ändrar inte på sin utlåning och sitt risktagande.
 
 Som sagt, den som har starka nerver och samtidigt vill bli road en stund ska läsa Cervenkas bok. Jag lånade den nu på biblioteket men kommer att köpa den och läsa om flera gånger. Den första genomläsningen tog tid, jag läste ordentligt, ville inte missa nåt. 
 
Nu lämnar vi de världsliga problemen bakom oss och drar iväg med Busterbåten för en sjötur med grillning i goda vänners sällskap
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Veiken

Även jag får kalla kårar. Det är ju egentligen bankerna som regerar. OM staten ska in och rädda utsatta banker måste det tydligt framgå att det är ett lån från staten och ska betalas tillbaka. Det missade dom senast det begav sig!

Svar: Ja, det som står i den här boken är ruggiga fakta!
Inga Magnusson

Postat av: Znogge

Visst får man kalla kårar av mycket när det gäller banker och annat...

Desto mysigare båttur ni gjorde :D

Svar: Ja, eländen som bankerna får man ta in i små portioner och njuta av naturen och livet desto mer. ;-))
Inga Magnusson

2017-06-28 @ 10:12:23
URL: http://znogge.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback