Packmopedsturnékonsert? Nej ett misslyckat försök att tonsätta ett socialreportage!

Jämmer o elände! Sorg och bedrövelser! Pinsamt lågt tempo! Trams!
 
50 spel-minuter av Packmopedsturnéns 2014 föreställning stod jag ut med sen bad vi sonen att vara barmhärtig och hämta hem oss. Det var så himla trist och kom nu inte och skyll på den stackars damen i publiken, som med sin akuta sjukdom orsakade att pausen blev något lite  längre och något tidigare än beräknat! För det här var dåligt oavsett pausens längd och tidpunkt. (Och pausen kunde ha blivit ännu längre. En god stund efter att ambulansen åkt iväg med den sjuka damen så fanns fortfarande inga artister på scenen. Publiken väntade och väntade. Till slut började alla klappa och ropa för att påminna om att det var konsert på gång och att man väntade på sina artister!.)
 
Himla ledsamt är det! Inte minst för alla som sliter och jobbar ideéllt för att detta ska bli bra. Jag har varit på den här tillställningen många gånger och alltid varit nöjd, ofta mer än nöjd och jag har berömt både muntligen och på bloggen,  men detta var uselt! De här två blonda damerna, som jag är osäker på namnen på,  fick breda ut personliga eländen och politiska pekpinnar över hela första delen av konserten. En av dem kan dessutom egentligen inte sjunga - har helt enkelt dåligt sångröst. Den andra sjunger med någon sorts pendlande falsett-ton som jag tycker är vedervärdig. Båda hanterade publiken med nonchalans, tramsade osammanhängande och länge mellan låtarna, någon kunde inte texten, glömde textlappen och fick hämta den. Jag fick en bestämd känsla av att de inte tyckte det var så noga i en föreställning för en flock bondläppar ute på vischan. Var det hela repeterat alls? Att vi i publiken betalat 400 kr var för den här konserten tycks ha gått helt förbi. Enligt dem som härdade ut till slutet så lyckades artisterna till o med förstöra den avslutande Värmlandsvisan genom att inte kunna texten.
 
Det går att vara rolig på scen, Göran S kan den konsten utan åthävor.  Det är helt ok att tala mellan låtar, MEN KORT OCH INTE MELLAN VARJE LÅT. Det måste finnas gränser för när en artist får älska att höra sin egen röst i ett orepeterat svammel på scen!
 
Göran S, Jack V, orkestern (fantastisk gitarrist!!!) fick vi tyvärr inte höra mycket av under den tid vi var kvar, hoppas de fick mer tid på slutet så publiken fick någon valuta för pengarna.
 
Jag är ju  förtjust i grundkonceptet till Packmopedsturnén; dvs att artisterna åker moped mellan spelplatserna i Värmland på dagarna och gör ett framträdande varje kväll. Det är en charmig idé. Med Dregen o fru, som verkligen såg ut att älska det här och som behandlade publiken med respekt, så var det en succé med upp mot 1100 i publiken här i Svensbyn som rekord. De  drog en yngre publik, som inte fanns med nu, ( tror jag utan att veta).  Göran S är en sympatisk person, en fullfjädrad artist, skicklig musiker med fingertoppskänsla i kontakten med sin publik. Orkestern består av duktiga musiker. Jack V har en fin röst och kan berätta meningsfullt och intressant om sin far, Cornelis. Synd att inte de här personerna fick större utrymme. Vi hoppas på bättre nästa år! Eller åtminstone ett biljettpris som rimmar med kvaliteten på framträdandet.
Trackback