123 personer ...

... kom in på lärarutbildning med 0,1 på högskoleprov! Hur man kan ha så lågt begriper jag inte för om man svarar med alternativ C på alla frågor  i provet så blir resultatet  0,4 !  Maximala poäng på högskoleprovet är 2,0. Medelresultatet för dem som antogs till lärarutbildning var 0,5. Den siffran har  sjunkit drastiskt de senaste åren och nivån är i särklass låg bland högskoleutbildningarna. Nämnas kan att den sjuksköterska som kom  in på lägsta resultat hade 0,6. Fakta här har jag hämtat från en artikel i DN 27:e mars.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/nastan-vem-som-helst-kan-bli-larare
 
Detta innebär att väldigt få vill bli lärare och att en del av dem  som kommer in på utbildningen behöver stöd för att klara av den. En absurd tanke. Den här utvecklingen måste brytas och det räcker inte med att införa en lägsta nivå för antagning till lärarutbildning. Lärarjobbet måste förändras, innehållet måste återgå till att handla om undervisning, för- och efterarbete till undervisning och om skolans ämnen. Det håller inte att fokusera på dokumentation, nätmobbning, kvalitetsredovisningar, utvärderingar, nya datorsystem, kontroller av sjuka barn som är oanmälda, rastvaktande, likabehandlingsplaner, bedömningar, samtalsmetodik, kränkningsanmälningar, individuella undervisningsplaner, åtgärdsprogram osv. Kärnan i verksamheten är ändå undervisning i klassrumssituation och att göra något meningsfullt av skolans ämnen för eleverna. Men det känns som om det var länge sedan det var fokus.
 
Arbetsmiljön för lärare, både fysiskt och psykiskt, måste förbättras. Det mest plågsamma för dagens lärare tror jag är att man inte längre har verktyg för att omedelbart stävja bråk, oro och barns elakheter mot varandra. Jodå, det finns ett rätt omfattande system för skriftliga anmälningar men det mal ändå på långsamt, är tidsödande o ganska uddlöst. Det finns kanske mest där för att skydda kommunerna juridiskt vid eventuella klagomål. Det är inte något stöd för läraren i den akuta situationen. Det jag tar upp i det här blogginlägget gäller inte bara min kommun utan alla kommuner i landet utifrån krav uppifrån i systemet.
 
Så måste lönerna upp förstås, eller åtminstone få till ett trendbrott, att de slutar sjunka i förhållande till liknande yrken. 
 
Allt fler tror som jag, att staten måste återta ansvaret för skolan. Det är logiskt att den nivå i samhället som ställer kraven också är den nivå som tar ansvaret, betalar och organiserar så att målen kan nås.  Skolan måste bli en arbetsplats som är attraktiv för både elever och lärare. 

Kommentarer
Postat av: Börje

Låter inget vidare.

Jag som inte har någon kontakt med skolan annat än via medierapporteringen tycker skolan blir mer mystisk för varje år. Igår fick vi dessutom via nyheterna veta att nya högskolestudenter knappt kan vare sig läsa eller skriva. Svårt att förstå denna beröringsskräck för kunskaper.

Svar: Två viktiga faktorer i brister i läsa o skriva:1. Barn behöver inte läsa numera för att få spännande upplevelser, det finns teve, film, vido, sms, blogg, fb, sport, resor och allt annat. Så fritidsläsningen är minimal för de flesta. I skolan läser man nog lika mycket som förut.
2. Många barn / ungdomar har annat hemspråk och det gör att färdigheterna i svenska blir sämre. Men det får man inte tala om högt, finns lite om det i de internationella undersökningarna i TIMMS o Pirls. Skolverket väljer att inte nämna det i sin sammanfattning av dem, den som media tar del av. Länder som exempelvis Finland som inte har någon invandring alls, har ju som bekant duktigare elever i skolan. Det finns absolut ett samband men det får man inte tala om heller. Fast säkert inte enbart det.

Vill bara för säkerhets skull säga att jag är positiv till en begränsad invandring där våra nya svenskar kan få en dräglig tillvaro med bostad, skola, språkundervisning och jobb. Jag är inte rasist eller främlingsfientlig, har som sagt "invandrare" i familjen och vi umgås ständigt med människor från andra länder och finner det stimulerande.

Så måste man säga varje gång man nämner såna här "onämnbara" fakta som ovan. Det går liksom inte att diskutera invandring sansat i Sverige om man kliver utanför media - mainstream.
Inga Magnusson

Postat av: Börje

Fritidsläsningen utkonkurrerad! Ja det låter som en rimlig förklaring. Likaså det där med invandringen. Det där ämnet som man inte får tala om. Märkligt hur svårt det ska vara att kunna föra en saklig debatt om det ämnet. Som du vet undviker jag helst politik på min blogg, det höjer bara blodtrycket.

Svar: Hmmm ... ja man väljer ju sina ämnen på bloggen. Och du har ju klart och tydligt aviserat att din blogg är en konstblogg, så ingen letar väl efter politik hos dig. Jag är intresserad av politik som fenomen, har läst statsvetenskap och suttit i socialnämnd och varit aktiv i ett politiskt parti. Men det är inget för mig att fortsätta med, jag är en urusel politiker i praktiken!. Saknar ihärdighet och kompromissvilja.
När jag fått svar på de frågor om politik som jag hade innan, så avslutade jag mina politiska engagemang. Nu vet jag exempelvis varför nämnder alltid överskrider sin budget. Och det handlar inte om att de är korkade och inte begriper bättre. Jag vet också en del om maktbalansen i en kommun mellan politiker och tjänstemän. Och jag vet en del om hur en diktator kan använda demokratin för sina syften
Inga Magnusson

2013-03-28 @ 15:52:05
URL: http://hoglander.se/blog
Postat av: AnnaKK

Jag påbörjade faktiskt lärarutbildningen för ett antal år sedan, men trots mina relativt höga betyg så kändes det som en utbildning som skulle vara fullkomligt omöjlig att ta mej igenom. Särskilt med tanke på allt "flum" som ingick i kurserna - men om de med låga betyg möjligen har lättare för sånt än vad jag har, så är det väl bara till att gratulera... Jag var iallafall inte överens med vare sej lektorerna eller läroplanen, angående om hur den moderna skolan skulle vara och fungera - så jag hoppade av och överlåter gladerligen uppdraget att bedriva undervisning i en kommunal eller privat skola av idag till någon annan... <:-) Jag skulle vilja ha tillbaka en hel del av det som fanns förr, på den tiden när skolan var en statlig angelägenhet. Det må verka mossigt och omodernt, men gång på gång har det ju visat sej att den gamla pedagogiken faktiskt fungerade bättre än vad den nya gör.

Svar: Visst har pedagogiska inslag kommit tillbaka, helt enkelt för att de fungerar. Exempelvis gemensamma genomgångar i helklass och samtal i helklass eller grupp. Ett tag skulle eleverna bara söka kunskap själva, eller tillsammans med någon kompis. Sen är det inte fel med ett visst mått av fyrkantighet, eller hur man ska uttrycka det.Gamla lärare visste hur man skapade lugn i klassen, men det var också tabu att prata om i lärarutbildningssammanhang under lång tid. Jag har gått 4 olika lärarutbildningar och på varje har jag frågat just om detta; hur ska jag få lugn i klassen, hur ska jag leda en klass? Och varje gång fått samma enfaldiga och felaktiga svar: Gå bara in i klassrummet och var dig själv! Inget kunde vara mer felaktigt. När jag leder en klass måste jag använda min yrkeskunskap och vara proffs. Det duger inte att vara osäker och improvisera efter hand. Synd om en generation lärare som inte alls har fått tala om detta på sin utbildning.
Inga Magnusson

2013-03-28 @ 16:08:40
URL: http://annakk.blogg.se
Postat av: Lena

Du har så rätt!

GLAD PÅSK med barn och barnbarn!

2013-03-28 @ 17:25:13
Postat av: Lennart Carlstedt

Det visar att det är viktigt med hemspråksundervisningen. Det är en stor tillgång att vara tvåspråkig!

Igår fick vi också höra genom Kgl Vetenskpsakademin att en stor skuld till de dåliga skolresultaten ligger i att vinstdrivande företag får driva friskolor. Så är det inte i Finland och inte heller i andra länder. Det var bara i Pinochets Chile som detta var tillåtet.

Så gärna friskolor men inga vinster i skolan! Det ökar ojämlikheten och är i förlängningen katastrofalt dåligt för även de duktiga eleverna. Nu har vi svart på vitt om detta. Dessutom stöds detta krav av ca 70% av svenska folket - även de flesta som röstar borgerligt tycker så.

Svar: Detta är inte sant. Friskolorna har lika bra / dåliga resultat som de kommunala skolorna. Sen kan man ha moraliska funderingar om huruvida ett stort vinstuttag är rätt men det ska inte blandas ihop med annat. Jag tycker i grunden att det är rätt med friskolor, tillsammans med det fria skolvalet. Om en friskola är dålig så söker inga elever dit och då försvinner den med automatik. Om den lyckas göra ett bra resultat med mindre pengar än den kommunala så är vinstuttag rätt, men jag tycker att man kan begränsa vinsten och sätta en gräns för hur mycket man får ta ut. Det får inte bli en bransch för lycksökare som vill göra klipp och sen lämna eleverna i sticket.
Tvåspråkighet är en stor tillgång, det har jag skrivit om här förut på bloggen, exempelvis när det gäller att lära nya språk och att förstå språkliga grundstrukturer.

När det gäller hemspråksundervisningen så har du rätt att den är viktig. Men oavsett både bra hemspråksundervisning och svenska som andra språk - undervisning, så går det inte med ett penndrag att sudda ut att de här eleverna bär med sig en svårighet i att hantera just det svenska språket, även rätt lång sikt in i vuxenlivet. Dessutom är rätt många nyanlända som sitter där och begriper minimalt av skolundervisningen under sitt första år i Sverige. De gör också nationella prov och TIMMS och Pirls-tester och räknas med i resultatet som redovisar läs- och skrivkunnigheten. De söker också vidare till högre utbildningar.
Inga Magnusson

2013-03-29 @ 00:22:25
Postat av: Josephine i Bryssel

Skrämmande!!

Om detta fortsätter så kommer privata skolor att bli de enda alternativen värda namnet! Fy!

2013-03-29 @ 10:14:35
URL: http://giraffen197.webblogg.se
Postat av: Börje

Inga: Intressanta erfarenheter du har. Jag har också läst statskunskap men det hjälper mig inte att fatta det där med varför nämnder alltid överskrider sina budgetar. Är det möjligen av samma skäl som jag antar att stater skaffar sig gigantiska skulder? Man använder pengarna till konsumtion - att muta väljarna med för att vinna nästa val, i stället för till de investeringar som borde varit avsikten med att låna? "Efter oss syndafloden" liksom?

Svar: Angående nämnderna: Nja, de är ju inte direkt beroende av att bli omvalda. Men de lägger varje år en budget som i många stycken är en väl utarbetad fantasi, ett låtsasverk. Men den ser bra ut och håller sig inom ramen för den kommunala budgeten i stort. Men den aktuella förvaltningen har inte för ett ögonblick tänkt hålla sig inom den, eftersom den verksamhet man bedriver har en större volym. Sen gör man lite symboliska rättningar i verksamheten när budgetåret inleds så att det ska se rätt ut. Men vart efter året framskrider så inträffar akut, det ena efter det andra som kräver extrainsatser och då måste man skjuta till medel som egentligen inte finns, för att täcka bemanning, för att få personalresurs till krånglig elev, ja, eller nåt sånt. Detta är naturligtvis ingen överraskning fast det kan se ut som det. I en hyfsat stor kommun så inträffar de här akuta situationerna varje år, tjänstemännen vet om dem, att de kommer som brev på posten för de har upplevt alltsammans förut. Men politikerna blir lika tagna på sängen varje gång. Och beviljar mer pengar, för man är trängd in i ett hörn av den akuta situationen. Alltsammans är en medveten manipulation som återkommer, år efter år. Det budgetförslag som nämnden lägger innhåller aldrig några medel för de "akuta" situationerna som alltid kommer, varje år. Det är tricket och ingår i ett slags system som ibland är sanktionerat uppifrån i den politiska nivån, dvs alla spelar med. Eller också är det inte sanktionerat, men i de här fallen har tjänstemännen makten eftersom det verkligen är akut och det kan bli allvarligt om man inte sätter in resurser. Tja ungefär så fungerar det. Och man tar gärna ut svängarna lite mer om det är valår. Har själv en gång för länge sen hört en rektor referera just till valåret som ett skäl för att vidga den ekonomiska ramen. Sånt kan man alltså lära sig av politiska engagemang. ;-)
Inga Magnusson

2013-03-29 @ 12:14:12
URL: http://hoglander.se/blog
Postat av: Lennart Carlstedt

Du missuppfattade nog mig. Friskolor ska få finnas men de ska drivas i aktiebolagsform och vinsten ska gå tillbaka in i verksamheten. I Finland finns inga friskolor av vår modell och de har mycket bra skolresultat.

Problemet är ju också den segregation som uppstår när resursstarka föräldrar tar sina barn ur den kommunala skolan och de svagare eleverna blir kvar. Nog vore det bättre om det var blandat invandrarelever och svenska elever+ Resurssvaga skolor behöver de bästa lärarna. Att det kan fungera visar ju TV-serien Klass 9 a.

Symposiet med Vetenskapsakademin hade samlat ett stort antal av de främsta experterna i Europa. Inte ens i Thatchers England skulle man komma på idén att låta riskkaptalbolag ha hand om en så viktig verksamhet som skolan.

Svar: Det funkar inte. Det måste finnas möjlighet att ta ut en vinst, annars är ingen beredd att satsa kapital i en privat verksamhet. Det är ju liksom kapitalets ränta eller hur man ska uttrycka det enkelt företagsekonomiskt. Finland har bra resultat men det beror inte på frånvaron av friskolor.
Det är fritt fram för resurssvaga familjer att placera sina barn i friskola också. Friskolorna är som sagt självsanerande: Om de inte levererar bra resultat så söker ingen dit och då försvinner de, precis som de kommunala skolorna. Det är bra att dåliga skolor kan bli borta och de bra skolorna blir kvar; för alla elever, både de resurssvaga och de resursstarka. Valet är fritt, det är ju själva idén.

Det här symposiets synpunkter ger jag inte ett vitten för, de måste ha vilseletts eller är helt enkelt okunniga om svenska skolor. Tyvärr blir det allt vanligare att vetenskap och forskning används medvetet som slagträ i politiska trätor och det här är ett tydligt exempel. Forskningen borde hålla sig till forskning och inte gå ut med politiska pekpinnar och dra slutsatser som deras forskning inte har belägg för. I Sverige så resultaten lika bra / dåliga i friskolor och kommunala skolor.
Inga Magnusson

2013-03-29 @ 23:50:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback