Politiken i Årjäng ...
... är lite krånglig just nu, det är inte bara på riksnivå som det är trubbel.
Tidigare så har det varit en ganska strikt blockpolitik med borglig Allians o så ett vänsterblock med S i spetsen. Nu har de borgliga politikerna från den västliga delen av kommunen bl.a. Töcksfors, satt sig på tvären och anammat en politik som verkar syfta till att till varje pris behålla de små bygdeskolorna på den kanten o högstadiet i Töcksfors. Ambitionen kan också vara att återuppväcka badhuset i Töcksfors vars nedläggning var startskottet till protesterna.
Kanske vore det bättre om de här avhoppade västorienterade Allianspolitikerna bildade en egen liten Allians under någon passande beteckning: Töcksfors väl, eller nåt. Det är svårt för väljarna att orientera sig annars i kommunpolitiken. Om det nu ska vara bypolitik så ska det vara ett tydligt alternativ med en ärlig varudeklaration att man vill värna vissa delar av kommunen men inte ta ansvar för helheten och för den kommunala ekonomin på lång sikt.
Svar till Jonas S
Jag vill inte publicera din kommentar eftersom den gör reklam för en partisk ledare i NWT. NWT har ju av någon för mig obegriplig anledning tagit ställning för Töcksfors i den här internkommunala striden och gjort det mycket tydligt, både på ledarplats och i det redaktionella innehållet. Det måste finnas några kopplingar Töcksfors - NWT i person eller lojalitet på annat sätt, men jag som är "invandrare" känner inte till sånt och fattar inte varför. Jag har bara tidigare flera gånger länkat till NWT och konstaterat fakta.
Du hävdar fortfarande att man kan tolka Centerns agerande i skolfrågan som svek av vallöften. Men var och en som är läskunnig kan se att det står att man vill behålla bygdeskolorna så länge det finns elevunderlag. Man har inte lovat att behålla dem under alla omständigheter och nu anser man att elevunderlaget är för dåligt. Den frågan om elevunderlagets storlek kan man däremot diskutera och ha synpunkter på från olika håll: Vad är tillräckligt antal barn på en skola? Det är en meningsfull diskussion. Men att hålla på och hävda löftesbrott är meningslöst när det är osant. Det har blivit den typen av lögn som till slut har blivit en sanning för att den upprepats så många gånger. Ingen bryr sig längre om att kolla vad som står skrivet i olika sammanhang utan går bara på hörsägen. Om o om igen får man läsa / höra att det är löftesbrott och då tror man med automatik är det är sant fast det inte är det.
Sen kommer man till varför man valt just den här tidpunkten, elevantalet har ju sjunkit länge. Över tid så har trenden varit sjunkande under en lång följd av år, ibland med något skutt oppåt i statistiken men sett över hela kommunen så är det inte uppmuntrande. Alla har ju hoppats att de här fina små skolorna skulle dra folk till landsbygden men det blev inte så. Och någonstans måste flyttpolitiken betalas av någon annan än skolan och barnen. Resurserna är inte oändliga.
Tidpunkten att ta tag i skolorganisationen sammanfaller med fler behov än detta. Hela kommunens skolorganisation måste ses över som en helhet och få bra kvalitet för alla barn. Man var vid vägs ände med skolorna i tätorterna, de måste få ett lyft. De har fått stå tillbaka under en lång följd av år medan det byggts nya fina skolor på landsbygden. Silbodalsskolan har fått lösa sina utrymmesproblem med baracker rätt länge nu och lokalerna är gamla o nerslitna. Det var alltså naturligt att se över hela skolorganisationen i samband med att också högstadiet måste åtgärdas.
Ett annat skäl till tidpunkten var förstås de nya kvalitetskraven i skollagen. Årjäng står inte utanför Sveriges lagstiftning även om vi befinner oss långt från Stockholm. Från o med 2015 ska alla lärare vara behöriga för de ämnen de undervisar i. Med de smala behörigheterna som lärare har numera så blir det i stort sett omöjligt att försörja så små skolor som de nu nedläggningshotade med behöriga lärare framöver. Man skulle behöva ha lärare som pendlade ut till dessa skolorna för att endast undervisa en till ett par tre lektioner per dag, det är ohållbart. Man kan säga vad man vill om den lagstiftningen och man kan påstå att den inte ska påverka skolstorleken men i praktiken blir det ändå så, det förstår alla som är insatta i skolans värld. Behöriga lärare växer inte på trän och det ser mörkt ut framöver också¨, lärarutbildningsplatserna fylls inte på långt när.
Om jag nu ska återgå till löftesbrott så vill jag anklaga den nya Alliansens politiker för löftesbrott och eventuellt planerat lagbrott. Alla de i den gamla Alliansen ingående partierna M, C, FP och KD skrev under en förklaring där man sa att man avsåg att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Men i de nuvarande kraven från nya Alliansen på att behålla bygdeskolorna så finns inga lösningar på de ekonomiska problem som då uppstår. Det är inte att föra en ansvarsfull ekonomisk politik.
Det finns ett varnande exempel i Sunne nu. Där följde politikerna folkomröstningens resultat alltså är man tvingad att behålla de små bygdeskolorna och går 10 miljoner back i Barn o utbildningsnämnd trots att man höjde skatten pga för att finansiera just bygdeskolorna. Nu tvingas alla inom skola och förskola i Sunne betala med stora nedskärningar och man måste lägga ner andra skolenheter istället för bygdeskolorna; högstadier och gymnasieskolor. Det är i kommunallagen förbjudet att anta en budget med underskott, helst ska det vara 2 % plus. Och intäkterna i en kommun är rätt så givna, det finns inget trolleri för att få fram mer. I Sunne är läget rätt så förtvivlat just nu.
Men den nya Alliansen i Årjäng vill behålla bygdeskolorna utan att ha någon ekonomisk lösning att erbjuda. Det är bara nej, nej och nej, men inga motförslag. I såna lägen går inte att förhandla, ge och ta. Alltså egentligen att förespråka ett lagbrott. Man har heller inte diskuterat kvalitet kontra skolstorlek. Kan en skola bli hur liten som helst och ändå hålla hög kvalitet? 5 barn? 10 barn? 15 barn? Räcker det? Var går gränsen?
Kommentarer
Trackback