Torka aldrig tårar utan handskar ...

... såg jag första avsnittet av, men missade det andra förra söndagen, så jag strömmade det efteråt istället. Och likadant med det tredje avsnittet som jag såg ikväll på datorn. Gardells berättelse är väldigt gripande och för mig  helt ofattbart att föräldrar kunde ta avstånd från sin barn pga att de var homosexuella. Tror och hoppas att det inte är så idag.
 
Och hemskt att de aidssjuka fick lida så oerhört av sin sjukdom innan de dog! Det fanns ingen lindring eller också var läkare helt enkelt okunniga.
 
Jag undrar fortfarande vad man som lärare kan göra för att underlätta för barn som växer upp med insikten att de inte tänker och känner som de flesta andra när det gäller kärlek och sex. Kan man göra nåt egentligen? Vi har ju inte rätt att klampa in i deras privatliv på minsta sätt. Men förstås en skyldighet att prata med alla barn om tjejer kan bli kära i tjejer och killar bli kära i killar. Ja, ungefär så, det kanske räcker.
http://www.expressen.se/noje/jonas-gardell-sa-kom-jag-ut-for-min-mamma/

Kommentarer
Postat av: anne

Det räcker väl en bra bit på vägen att inte falla in i heteronorm-snacket i alla sammanhang, det visar ju på att alternativet finns.

Postat av: Herta

Såg första delen i går kväll när vi först då hade tid.

2012-10-26 @ 22:22:37
URL: http://www.hertabloggen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback