"Brobyggarna" ...

... Jan Guillou`s senaste roman sågas ur historisk synpunkt av Jackie Jakubowski i DN. Hon rabblar upp felaktighet efter felaktighet i boken och punkterar Jan G:s favvomyt som handlar om att tyskarna var de goda under första världskriget och engelsmännen de onda. Det verkar inte vara någon höjdarbok och faktaunderlaget alltså magert trots något decennium av research enligt uppgift från författaren.
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/jackie-jakubowski-jan-guillous-roman-saknar-tackning

Boken mer eller mindre sågas i SvD också, den anses bl.a. sakna psykologiskt djup. Däremot finns mycket våld och blod, en berättelse med ett manligt fokus.
http://www.svd.se/kultur/litteratur/guillous-brobyggarna-utan-psykologiskt-djup_6447110.svd

Hårdkokt men utan någon människoskildring. Det gör att huvudpersonerna egentligen inte framträder som riktiga människor, medan de hastigt förbipasserande kvinnokropparna skildras detaljrikt. Brobygget faller sönder bakom läsaren, ja ungefär så beskrivs boken här: http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/jan-guillou-brobyggarna-(2930948).gm

Spännande hela vägen genom 600 sidor i rasande tempo och en god historielektion, men utan goda personskildringar sägs här:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/jan-guillou-brobyggarna

Jag skriver om Jan G här också:
http://inga.blogg.se/2011/september/islamreklam.html#comment

Kommentarer
Postat av: Selma

Jag tror att Jan Guillo egentligen aldrig har varit någon vidare skönlitterär författare. Ofta känns det mer som ett sätt att föra fram en åsikt. Han gör det för all del skickligt och i en hel del frågor tycker jag att han har rätt. Huruvida tyskarna var snällingar i Afrika vet jag inte. Jag hyser tvivel.



Jag tycker dock att han gör en hedervärd insats som dels lockar grupper som inte har någon större läsvana till skönlitteraturen och också det att han ruskar om oss i tron på vad som är sant och inte. Som livsgärning är inte det det sämsta alls men det var ett bra tag sedan jag iddes läsa något av honom. Jag läste några Hamilton men se Arn-serien mäktade jag inte med att börja på och på den vägen är det.

Postat av: Yrjö Richard

Söker man i wikipedia på "german east afrika, education", finner man beröm för den tyska kolonialförvaltingen inom detta område. Men för övrigt begick alla europeiska kolonialmakter avskyvärda brott i afrika.De flesta brotten begicks av Storbritannien. Man behöver bara nämna ashanti krige,ödeläggelsen av staden Benin,zulekrigen, den brittiska flottans bombardemang ab Alexsandria,och flygvapnets bombardemang av negerbyar i Kennia i mitten av 50-talet Råskinn som Robert Kitchener,Stanley och Cesil Rhodes kan man väl även nämna.Rasistiska ideer framfördes redan i mitten av 1800 talet, av bl a en skotte vid namn Knox, långt innan det fanns någon tysk i afrika

2011-10-17 @ 17:47:05
Postat av: Tina

Jag har läst det allra mesta Guillou har skrivit. Jag har också läst merparten av Vilhelm Mobergs, Moa Martinssons, Per Anders Fogelströms, John Steinbecks, Majgull Axelssons och Elsie Johanssons verk. Jag är kvinna och inte det minsta intresserad av jakt - således inte epicentrum i Guillous målgrupp. Men jag tycker att Brobyggarna är alldeles fantastisk. För en gångs skull tecknar han gestalter med djup, han låter folk ha moraliska och etiska resonemang både med varandra och inom sig, han vågar dröja vid scener som i både Hamilton och Arn bara skulle ha raskats förbi. Guillou har verkligen mognat som författare. När de gäller de olika historiska detaljerna som Jakubowski ska ha kritiserat har jag för dåliga kunskaper, men språkligt och stilmässigt fungerar romanen ypperligt. Han skildrar brobygget så att jag är där; kannibalrättegången likaså. De erotiska scenerna är enormt välskrivna. Jag har bara två invändningar: Guillou kan inte skilja på "vare sig" och "varken" vilket irriterar mig, och han skriver ibland "hans"/"hennes" när det ska vara "sin". Men det är småsaker - jag ser fram mot del 2 och 3.

2012-07-03 @ 21:08:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback