Inga Magnusson

Jazz jagar igen!

Idag lördag är första dagen Jazz är i skogen igen efter olyckan med de avskurna senorna. Jag vet inte vem som var lyckligast i morse när de gick, Jazz eller husse. Nu har de väntat länge. Jazz var ute en kort tur igår också men bara för att motionera lite.  Tassen har läkt helt, det ser bra ut och han rör sig obehindrat. En tå är fortfarande lite längre och den senan är säkert fastväxt på fel ställe. Den andra ser ut att ha hållit efter ihopsyningen. Men han har inte ont alls och vi får hoppas att han klarar av även att jaga och röra sig i terräng.

Han har blivit en riktig husse-pjosk under de här veckorna (kolla blicken på översta bilden, det är ren skär dyrkan!) . Roland har ju måst ha honom med sig nästan överallt. Ligger och kramar kudden i soffan gör han i vilket fall som helst varje kväll. Han har två lika kuddar att byta mellan när de blir för varmt.

Han blir mer och mer som en familjemedlem. Han har ett speciellt sätt att tala om att han vill ut, ett sätt att tala om att han vill ha vatten osv. Han "pratar" med rösten och klappar på oss med tassen.  Oj så mycket vi tycker om den här hunden och så glada vi är att det i alla fall så här långt ser ut att ha gått bra.

Skönt att han återhämtat sig vovven. Det ser ut som om det finns en massa samförstånd och ömsesidig beundran på den bilden.

Förmodar att det är en lycklig vovve nu... Fin bild.



PS! Du har fått svar/förtydligande på din kommentar hos dig...

Åh vad härligt att han blev helt återställd! Vilken lycka att kunna springa i skog och mark igen.

Här var mannen överlycklig för Smilla drev igår efter ett år av oinstresse.

Det var skönt att höra, jag har en otrolig medkänsla med djuren när de inte är helt okej. De kan ju inte tala om hur de känner och då måste jag känna åt dem. Blicken mellan hund och husse är ren och skär kärlek. Hoppas båda tittar likadant på dig!

Gott för er alla!!!Jag har förstått att han är speciell för er. Hoppas nu han får fortsätta vara bra i sitt ben.

Kan tänka mig att vovven var glad över att vara ute i skogen igen och att senorna läkt.

Jätte-mysiga foton.

Jo, våra fyrbenta vänner blir som en familjemedlem.

Kommer ihåg hur det var med min kisse, och att hon också talade om saker på ett speciellt sätt.

Ha en fin fortsatt helg.

Kram

Ja han ser ju helt familjehundsgosig ut, Jack.

Hoppas att det gick bra för Jazz i skogen och du, det syns verkligen att det är ömsesidig kärlek mellan husse och hund!

Ha dé!

Härligt! Och så MYSIGT de har tillsammans! =D



Trolda - godkväll!

Alla: Nej han fick inte upp något villebråd och det var nog bra. Det räckte som motion att bara gå i skogen. Han är väldigt trött nu ikväll och har mest legat stilla fast vi har haft gäster här.



Jag hoppas att det fortsätter att vara bra så han inte får förslitningsskador i det benet eller i den tassen.

Vilken känsla det måste ha varit att komma ut igen! Den där blicken... Den säger så mycket...

Äkta kärlek :-)

Alla: De gick riktigt bra den här första dagens jakt. Det blev ingen jakt eftersom han inte fick upp hare, men en bra träningstur. Sen var han lite ömfotad dagen efter men igår söndag helt ok. Än så länge ser det bra ut.

Oj oj oj, vilka blickar. Nästan som mellan mig och terriern :-)