Bilddagbok idag onsdag!
Jag hade ambitionen att göra en bilddagbok för idag. Det blev lite halvdant för jag hann inte fota allt och en del av det jag tog kort på blev inte användbart. Men här kommer det i alla fall.
Kallt och disigt är det på morgonen när jag passerar gården.
Ålvorna dansar därnere i dimslöjor. Det är ofta vackert på hösten i dalgångarna.
Det är två mil till jobbet på skolan. Där borta har jag parkerat min bil, den lilla vita Toyotan. Det är på parkeringen framför sporthallarna och klockan är nåt på 7.45 eller så. När man anländer vid denhär tiden så är man en av de första.
I handen har jag lite matsäck för dagen och några papper.
Här kliver jag in på skolgården och jag siktar på att gå in där borta mellan husen. Vår skola, liksom de flesta andra, är väldigt anonym för besökare. Det finna inga skyltar eller anvisningar som talar om vad som finns inom väggarna och personalingången är väl dold bakom husgaveln. Fast jag hittar :-). Jag har väl travat hit i drygt 20 år sammanlagt. 
Entrén är inget man blir glad över på morgonen. Det finns en känsla av att den går via ett soprum. Just i dag var det ovanligt snyggt här. Ofta svämmar det över eftersom tunnorna inte räcker till utan det ligger minst lika mycket på golvet också.
Jag går runt i klassrummet och tänder några levande ljus och några smålampor. Jag filar lite på dagens schema som jag gör på flanellograf och som ska sättas upp på väggen. Där står vilka moment som följer under dagen, gruppindelning och bilder på vem som leder resp. aktivitet. Det är bra med struktur.
Jag hinner prata med I, kolla webmailen, skriva ut en del som behövs nästa vecka. Jag sätter in rätt cd i spelaren, vi kör just nu med Beethovens sexa en bit in på momentet klassisk musik. Framemot 8 kommer de första eleverna på drop in, skoldagen börjar halv 9, sedan rullar dagen på med klassen till kl 1. Jag och klassens resursperson går bl.a upp till simhallen med klassen under eftermiddagen. Därefter har jag planering med kollegor och sedan undervisning med gamla elever ur åk 3. Sedan planering igen med VFU och kollegor. Och till slut egen planering för nästa dags undervisning.
Hem och dusch och ombyte.
Klockan 5 åkte vi ner till hotellet för ett historiskt ögonblick; avtackning av kommunalrådet Kjell Ericsson. Han gjorde idag sista arbetsdagen och firades tillsammans med familjen med öppet hus på hotellet. Det hade varit uppvaktningar från tre på eftermiddagen, med besökare i en strid ström. Vi mötte länsrådet Björn Sandborg i dörren och han berättade glatt att han nu fått spela tillsammans med Kjell, fått honom att ta fram dragspelet. . Här avtackas Kjell av Katarina som ska efterträda honom.Kjell hade frånsagt sig presenter men bett för gåvor till Världens barn istället.
Gubben överlämnade presenter från Jägare förbundet. Men det blir mer framöver.
Rickard stod för trevlig underhållning. Ett bildspel från Kjells liv rullade i bakgrunden. Det var fina bilder från barndomen och upp genom åldrarna.
Presentbordet var överväldigande.
Det var många tal till Kjell och av Kjell. Han har varit färgstark, suttit på sitt jobb i många år och på många sätt gjort ett fantastiskt jobb som politiker. Han har verkligen finslipat de politiska metoderna till mästerskap. Med hjälp av en god konjunktur, ett superminne, en portion social talang och en stor arbetsinsats så har han varit mycket framgångsrik. De frågor som han har velat driva har inte fastnat på vägen. Kjell har alltid haft nyckeln som kan låsa upp till synes stängda dörrar, ofta med hjälp av ett stort kontaktnät. Och han lovade generöst att fortsätta att vara behjälplig. Då kunde man höra en lättnadens suck från många som naturilgtvis undrar hur det ska gå nu, samtidigt som några som kippade efter andan i förfäran; ska han aldrig ge sig?
Årjäng delar sig nu i olika läger som funderar över fortsättningen för Kjells del.
- Ska han nu ägna sig åt det han antytt, typ skogsvård, jakt och familj? (Han fick en fil till sågen och en förbandslåda av Centern samt en penninggåva till Världens barn förstås)
- Eller lurar något viktigare uppdrag bakom knuten och det egentligen var det som fick honom att avgå?
- Eller har han egentligen inte alls tänkt sluta med kommunalpolitiken utan vill fortsätta att styra utvecklingen från en lugnare plats i kulisserna?
Visst funderas det och den som lever får se. Eventuell vila är i alla fall välförtjänt. Det har inte varit många eller långa ledigheter under de här åren som kommunalråd.
Vår dag avslutades i Harnäs hos D och G, med lite trevligt gemytligt samspråk. Men bilderna därifrån blev inte användbara. De reser i övermorgon och nu ses vi inte förrän i januari / februari. Tomt blir det.
Tack för att jag fick följa med på din onsdag. Det var verkligen varierande bilder och aktiviteter. Plus att jag måste kommentera variationen på medhavd Matsäck ;-) Kramar...
Här är det full aktivitet från arla till särla.´Skönt att befinna sig mitt i livet.
Fina bilder som speglar olika faser av din arbetsdag.
Vill också tacka för ditt stöd och värmande ord när jag behövde det som mest.
Tack Inga.
Så du äter inte av den goda skolmaten. Ibland saknar jag lite foton på mina tidigare arbetsplatser, men man hade ju inte kamera med jämt, och bilder var dyra.
kul att se din dag! gillar verkligen detta m ljus och musik på morgonen för barnen, det skulle vara ngt för H...hon som verkligen behöver lugn och stressa av....mycket bra ;)
Ja det är verkligen roligt med en bilddagbok, man får ett helt annat perspektiv av någon underligg anledning. Det var fina bilder och för mig var det roligt att få se "ditt" klassrum!
De första bilderna är helt sagolikt vackra!
De övriga intressanta! Kul att få se från din skola - det låter så mysigt att börja dagen så fint.
Gisan: Hmmm, matsäcken innehåller både salt och sött, ja!
Rut: Roligt att Du är igång igen så snabbt efter laserop. av ögon! Ja, det är ofta mycket som händer, Du har rätt i det. Så var det säkert för Dig också när Du var yngre, jag förstår att Du känner igen det. På ålderns höst har man all rätt att gå ner i varv till ett lugnare tempo.
Hannele: Jodå, vi har jättegod skolmat och jag äter alla dagar jag kan, men vi äter redan klockan kvar ti 11 och mina arbetsdagar varar ofta till framåt 3-4 på eftermiddagen och då hinner jag bli hungrig igen.
S: Det är trevligt att ordna det så när det börjar bli mörkt
Marie: Jag blev inspirerad av att Du gjorde så för några dagar sedan. Det ger ett speciellt intryck.
Bloggblad: Jag njuter verkligen av vyerna på höstmorgnarna. Det är vackert med dimmorna, färgerna och diset.
Åkte förbi dina hemtrakter i fredgas på väg till Norge...tänkte på dej då...kramen
Kicki: Asch, Du kunde väl ha tittat in en sväng på en fika! Ni är välkiomna både Du och gubben Din, för jag antar att han var med. Det finns säkert en hel del av gemensamma intressen att ventilera här!
Kväljande besvikelse, vad kan nu det vara? Det väcker en viss nyfikenhet; får man en förklaring kanske!? Så var det det magiska ögonblicket den 4 okt. Du räknar upp alla deltagare utom kyrkans egen lilla kör; vi sjöng ett par fina visor. Vi gladde oss också åt den stora åhörarskaran och kände att vi bidrog till att inträdet gav så stort netto. Och slutligen ett inlägg från förra hösten. Varför vill vissa personer inte visa sig på bild? Av ditt "reportage" framgår ju ändå vilka de är!
Kerstin: Nej Du får ingen förklaring, ibland får man fortsätta vara nyfiken. That´s life!
Jag ber om ursäkt att jag inte tog med Silleruds kyrkokör när jag skrev. Det var inte med avsikt, utan ett rent förbiseende. Självklart bidrog Er medverkan också till intäkterna och jag är tacksam att kören finns. Den bidrar i hög grad till en fin stämning i kyrkan, inte enbart vid såna här evenemang.
Till sist; detta att vara med på en bild på internet är laddat för många, bilder kan ju både brukas och missbrukas i cyberspace. Jag försöker att fråga privatpersoner som eventuellt är med på bilder aktuella för bloggen och respektera deras önskemål, men om jag inte frågat eller fått nej, så maskerar jag så att det inte går att identifiera personen via bild. Sedan kan säkert en begränsad krets av människor ändå veta vem det är via sammanhanget, men det är en annan femma.
Kerstin: Jag hade ett minne av att jag hade skrivit om kyrkokören i sammanhanget och nu kollade jag. Jag skrev några rader om evenemanget på nyhetsportalen http://www.arjang.nu och där kom jag ihåg kören. Du får få in o läsa! Kanske kan jag bli lite rehabiliterad där. Jag tror att fler läser nyhetsportalen än min blogg.