Bild-Spriklerud

38735-129
 Här på Spriklerud bodde J för länge sedan. Han var skräddare.  Ovanför Spriklerud finns en myr. J. var ambitiös och uppfinningsrik så han dikade ut Transmyren för att få mer åkermark att odla på. Det var berg runt myren. Det gick alltså inte att gräva dike. Men J. fann på råd. Han eldade i berget och när det var riktigt hett så hällde han på kallt vatten så att berget sprack. Diket blev som en kanal i berget och är på sina ställen en meter djupt, fungerar än i dag.

J hade tre söner; Os. Ot och S.  Det kom en gång en skogvaktare för att höra efter om sönerna kunde arbeta åt honom i skogen till vintern. Mamman svarade då att de var inte hemma

- De är  i Transmyra och jagar Skams bröstmallar

Med det menade hon att de jagade trollsländor.  Skams bröstmallar är dialekt för Djävulens besman (ett vägningsinstrument)

Ibland kunde de också "gefte tå tosser" (avgifta grodor) Det var en grym lek som innebar att de lade en bräda med en sten under mitten. Sen placerade de en groda i ena änden. Sen slängde de en sten på den andra änden av brädan. Grodan seglade då snabbt genom luften, gapade samtidigt och drog under så mycket luft att hon sprack.

Uppe i bergen gjorde de enorma gungor. En gungade medan de två andra sköt på.

En gång fick familjen besök av fina släktingar från Norge. De kom med en stor fin bil. Inför besöket så byggde familjen om vägen så att den gick att köra bil på, tidigare hade det bara varit en dålig kärrväg.
Släktingarna kom med den stora bilen och bjöd på åktur till Karlstad. Det var en stor händelse i livet för familjen. Då klädde de upp sig i det finaste de hade och satt i baksätet. Det enda de köpte var en tändsticksask modell större. Sådana fanns inte på lanthandeln här.

Det roligaste de visste var när det var påsk och barnen gick påskkärring och kastade påskbrev. Då jagade Ot. dem minst en kilometer , ner till Litorpet, tills han fångat alla (helt enligt traditionen här)

Os sköt på en tjäder som han kröp in och skulle ta under en gran. Tjädern dog inte direkt utan attackerade. Tog tag i nacken på honom och flaxade med vingarna så att han lättade från marken. Men till slut fick han tag på tjädern o kunde avliva den genom att vrida nacken av den

Kommentarer
Postat av: petra

otroliga stories, var får du allt ifrån!!?? härligt mustigt att läsa!
Petra

Postat av: Inga

Detta är delar av en fantastisk berättartradition här i bygden. Berättelserna har gått från mun till mun i generationer. Säkert har de förändrats en del, men troligtvis finns en kärna av sanning.

2006-03-29 @ 20:20:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback