"Så som i himmelen"
Häromkvällen fick vi äntligen tid att se "Så som i himmelen" på videon! Det var en suverän film, den kröp under skinnet både med en fin story och fantastiska skådespelare. Det finns en trend sedan ett par åtr tillbaka att göra film som utspelar sig på vischan. Det var "Grabben i graven bredvid", "Jägarna", "Smala Sussie", "Fucking Åmål" osv Och jag förstår varför. Livet på landet måste idag vara lika ofattbart och exotiskt som en sience fiction. Det är en helt annan värld än den "normale" svensken lever i idag. De här filmerna är i bästa fall gjorda med ömsinthet när de betraktar de märkliga människor som ännu inte gett sig av från strömavbrotten, de gropiga vägarna och skvallret. I sämsta fall blir det sårande schabloner.
Ibland finns det rent plumpa generaliseringar som kommer igen i flera av filmerna. Ett exempel är att när någon ska framställas som grym och hänsynslös så görs han till jägare och som sådan får han vifta omkring med vapen och panga på hit och dit. Hans jaktutövning går också genomgående ut på att plåga djur!! Detta är en konstig fördom hos dem som inte har erfarenhet av jakt och den kan frodas enbart långt ifrån landsbygdsliv. Filmer som framställer jägare så här förlorar i trovärdighet eftersom det är omöjligt för någon att uppföra sig så med vapen i hand. Den som gör så skulle omedelbart bli anmäld och inburad. Här finns ingen "by-lojalitet" som skyddar, vilket ibland antyds i filmerna. By-lojalitet kan skydda ibland men aldrig mot detta. Det är inte godtagbart att på minsta sätt brista i god vapenhantering på landet. I stort sett alla har goda kunskaper om vapen och jakt, även den som inte själv är intresserad och gränserna är mycket tydliga.
Att jägare skulle drivas till att jaga för att få utlopp för lusten att plåga en annan varelse verkar också märkligt. Jag känner många jägare och ingen jagar driven av ondska. Den jägare jag lever tillsammans med sedan drygt 30 år är en genuint godhjärtad människa och han skulle aldrig kunna plåga vare sig människor eller djur. Ingen av de andra heller. De är alldeles normala äkta män och pappor, eller för all del mammor. Det finns idag många kvinnliga jägare.
Nej, det måste finnas andra sätt att få fram på filmduken att en människa är elak och ondskefull än att göra honom till jägare. I en film är väl ok, men i varenda landsbygdfilm!! Nu börjar det verka lite fantasilöst.
Ibland finns det rent plumpa generaliseringar som kommer igen i flera av filmerna. Ett exempel är att när någon ska framställas som grym och hänsynslös så görs han till jägare och som sådan får han vifta omkring med vapen och panga på hit och dit. Hans jaktutövning går också genomgående ut på att plåga djur!! Detta är en konstig fördom hos dem som inte har erfarenhet av jakt och den kan frodas enbart långt ifrån landsbygdsliv. Filmer som framställer jägare så här förlorar i trovärdighet eftersom det är omöjligt för någon att uppföra sig så med vapen i hand. Den som gör så skulle omedelbart bli anmäld och inburad. Här finns ingen "by-lojalitet" som skyddar, vilket ibland antyds i filmerna. By-lojalitet kan skydda ibland men aldrig mot detta. Det är inte godtagbart att på minsta sätt brista i god vapenhantering på landet. I stort sett alla har goda kunskaper om vapen och jakt, även den som inte själv är intresserad och gränserna är mycket tydliga.
Att jägare skulle drivas till att jaga för att få utlopp för lusten att plåga en annan varelse verkar också märkligt. Jag känner många jägare och ingen jagar driven av ondska. Den jägare jag lever tillsammans med sedan drygt 30 år är en genuint godhjärtad människa och han skulle aldrig kunna plåga vare sig människor eller djur. Ingen av de andra heller. De är alldeles normala äkta män och pappor, eller för all del mammor. Det finns idag många kvinnliga jägare.
Nej, det måste finnas andra sätt att få fram på filmduken att en människa är elak och ondskefull än att göra honom till jägare. I en film är väl ok, men i varenda landsbygdfilm!! Nu börjar det verka lite fantasilöst.
Kommentarer
Trackback